Här hittar du de växtodlingsstrategier som Lantmännen utvecklat kring odling av grovfoder i slåtter och betesvall. Allt du behöver om ogräsbehandling, riktvärden för kväve- och kaliumgödsling och mycket mer som är av stor nytta för din vall.

Att tänka på:
- Vall är en gröda som ska ge skörd under flera år. Välj sorter som passar din odlingsstrategi och som är utprovade för svenskt klimat.
- Vad är viktigast för att optimera fodret till dina djur – protein, energi eller fiber? Beakta detta vid valet av vallblandning. Välj också en blandning som passar din odlingsstrategi – skördetidpunkten styr foderkvaliteten.
- Oundvik en för tät insåningsgröda – prioritera vallen. En ogräsbehandling stärker konkurrenskraften hos vallgrödan.

Växtskyddsstrategier

Slåtter och betesvall – ogräsbehandling

Så här tolkar du tabellerna:
Ogräsbehandling effekt
3 = mycket god effekt 2 = god effekt
1 = måttlig effekt
>90 % 70–90 % 40–70 %
= svag effekt (<40 %) eller uppgift saknas

Växtnäring till vall

Gödsling till vall beror på gårdens förutsättningar som jordart, näringsinnehåll i marken och typ av produktion och djurslag.
Andelen gräs/klöver påverkar framförallt optimal kvävetillförsel. Även vallålder, skördetidpunkt, förväntad skördenivå, antal delskördar och tillgång till stallgödsel påverkar gödsling. Kväve, kalium och svavel har stor effekt på det enskilda vallårets avkastning och kvalitet. De högavkastande arterna rörsvingel, rajsvingel och rajgräs kräver en högre kvävegiva, då de avkastar mer än de traditionella gräsen som timotej och ängssvingel. Se tabell nedan för rekommenderade kvävegivor i olika valltyper.

Svavelgödsling
Vall har ett stort svavelbehov, särskilt om den innehåller stor andel baljväxter. I tidigare försök från bl.a. Yara har man konstaterat merskördar på närmare 600 kg ts/ha efter en svavelgödsling. Nya försök från försöksserien ”Svavelgödsling och strategi i vall” visar på närmare 800 kg ts/ha i merskörd och att behovet av svavel är störst efter en mild och blöt vinter. En vall behöver 15-30 kg S/ ha årligen (den lägre givan gäller om det är rena gräsvallar och/eller om stallgödsel för extra svavel med t.ex. NS 30-7, NS 26-13 eller Kaliumsulfat.


Riktvärde för kvävegödsling i kg N/ha

Typ av vall Antal skördar Skörd
ton ts/ha
Total N-giva
kg/ha
Justering N-giva
kg/ton skörd
Fördelning;
N-giva/ delskörd
Gräsvall          
Timotej/ängssvingel 2 8 170 + 20 100+70
Timotej/ängssvingel/eng.ragräs 3 10 240 + 20 100+80+60
Timotej/rörsvingel/eng.rajgräs 4 12 330 + 20 110+85+70+65
           
Blandvall          
Timotej/ängssvingel/klöver 20 % 2 8 120 + 15 70+50
Timotej/ängssvingel/eng.rajgräs/klöver 20 % 3 10 180 + 15 80+60+40
Timotej/rörsvingel/eng.rajgräs/klöver 20 % 4 12 260 + 15 90+70+60+40
           
Betesvall Antal avbetningar      
Gräs/Vitklöver 20 % 3   75   25+25+25
Gräs 4   160   40+40+40+40

Givorna skall ses som riktvärden och anpassas efter gårdens förutsättningar.

Kaliumgödsling

Kalium påverkar vallens övervintringsförmåga och kan ge skördesänkningar om brist uppstår. Vid överskott kan problem med djurhälsan uppstå, då kalium lyxkonsumeras och sänker halten magnesium och kalcium i ensilaget. Grovfoderanalysen säger mycket om det behövs mer kalium eller om det är överskott i jorden. En färsk markkartering där bl.a. K-AL, K-HCl och Mg-Al analyseras är viktigt i vallintensiva växtföljder, för att optimera gödslingen. Kvoten K/Mg har betydelse för upptaget i marken. En vallgröda bortför ca 25 kg K/ton ts, vilket innebär ca 250 kg K om skörden är 10 ton ts/år. Se tabell nedan för rekommenderade kaliumgivor till jordar med olika kaliumklasser.

Riktvärde för kaliumgödsling i kg N/ha

    K-AL-klass
K-AL-värde
   
  Skörd
ton ts/ha
I II III IVa IVb V
  0-4 4-8 8-12 12-16 16-20 >20
Vallår 1 8 220 160 80 0 0 0
  10 260 200 110 20 0 0
  12   240 140 50 20 0
Vallår 2 8 220 180 140 80 0 0
  10   230 180 110 20 0
  12   280 220 140 50 0
Vallår 3 8 220 200 180 140 80 0
  10   250 230 180 110 0
Betesvall   90 60 30 0 0 0

Givorna skall ses som riktvärden och anpassas efter gårdens förutsättningar. Vallen bortför ca 25 kg K/ton ts. I tabellen förutsätts att jordanalys görs i samband med vallens anläggning. Om en årlig jordanalys görs följs alltid rekommendationerna för vallår 1.

Är skördestrategin rätt på gården?

Tabellen visar faktorer som du kan påverka i din odling för att justera foderkvaliteten i grovfodret.

Foderkvalitet Åtgärder
Låg energihalt Skörda tidigare
Hög energihalt Skörda senare
Låg proteinhalt Skörda tidigare
  Öka klöverandelen
  Öka kvävegödslingen
Hög proteinhalt Minska klöverandelen
  Minska kvävegödslingen
  Skörda senare
Låg NDF Skörda senare
  (Minska klöverandelen)
Hög NDF Skörda tidigare
  (Öka klöverandelen)

Val av gödselmedel

Om Kalksalpeter används till återväxten bör Sulfan (NS 24-6) eller NS 30-7 ges till första
skörd för att tillräckligt med svavel ska finnas till återväxten.

Gröda Gödselmedel
Kaliumbehov Första skörd
80-100 kg N/ha
Återväxt
60-80 kg N/ha
Litet: 0-60 kg K/ha - Axan/NS 27-4, Sulfan, NS 30-7 - Axan/NS 27-4, Kalksalpeter, NS 30-7
- Yara Mila 22-0-12, YaraMila 21-3-10/
NPK Ural 22-3-10, Yara Mila 20-5-10
Måttligt: 60-100 kg K/ha - Stallgödsel + Axan/NS27-4, Sulfan, NS 30-7
- NPK 15-7-12, YaraMila 21-3-10/
NPK Ural 22-3-10, YaraMila 20-5-10
- Urin/Stallgödsel + Axan/NS 27-4,
   Kalksalpeter, NS 30-7
- YaraMila 22-0-12, YaraMila 21-3-10/
NPK Ural 22-3-10, YaraMila 20-5-10
Stort: 100-150 kg K/ha - Stallgödsel + Axan/NS27-4, Sulfan, NS 30-7
- NPK 15-7-12, YaraMila 21-3-10/
NPK Ural 22-3-10, YaraMila 20-5-10
- Urin/Stallgödsel + Axan/NS 27-4,
   Kalksalpeter, NS 30-7
- YaraMila 22-0-12, YaraMila 20-5-10,
   NPK 15-7-12



En grovfoderanalys hjälper dig att se om du ligger rätt i gödsling eller om strategin behöver justeras.

Vilka näringsämnen behövs till varje skörd, varje år eller i växtföljden?

Näringsämne När ska
det tillföras?
Bortförsel
med 10
ton vall kg
Lämpligt
värde i
Grovfoder-
analysen
g/kg ts
Kommentar
Kväve, N Till varje skörd 225-275 redovisas som råprotein Råproteinhalten är kväveinnehållet multiplicerat med 6,25. Lämplig råproteinhalt beror på vad vallen ska användas till för djur.
Fosfor, P I växtföljden 25-30 3,0-4,0 Behovet täcks ofta av stallgödseln på gården. Gödsling påverkar inte innehållet i växten nämnvärt. Vallen är mindre fosforkrävande och det räcker att tillförsel och bortförsel överensstämmer.
Kalium, K Till varje skörd 200-250 20-25 Viktigt att ha koll på! Låga värden i grovfodret ger skördesänkning och höga värden, över 30, kan ge problem hos djuren. Värdet påverkas direkt av gödsling och jordart. En vallgröda bortför stora mängder kalium. Ta jordanalys ofta!
Svavel, S Varje år 20-25 2,0-3,0 Tillförs varje år men det räcker om hela behovet uppfylls till första gödslingen på våren. N/S-kvoten är viktig. Kvot-värde över 14 indikerar svavelbrist. Påverkar avkastning, proteinhalt och proteinkvalitet. Observera! Stallgödsel mineraliserar endast en liten mängd svavel årligen.
Magnesium, Mg I växtföljden 20-25 2,0-3,5 Gödsling görs långsiktigt framförallt med kalk och små givor påverkar inte innehållet i växten nämnvärt.
Koppar, Cu I växtföljden 10-15 12-15 Kopparhalten i marken påverkar innehållet, liksom jordart och pH-värde. Koppargödsling ger högre värden i vallen, men inte högre skörd enligt försök.