Lantmännen är ett lantbrukskooperativ och norra Europas ledande aktör inom lantbruk, maskin, bioenergi och livsmedel.
Växtnäring
Kväve – avgörande för en god skörd
Kväve är det näringsämne som har störst påverkan på både skördemängd och kvalitet, och brist reducerar både skörd och proteinhalt. I marken förekommer kväve i olika former där den övervägande delen är organiskt bundet. En mindre del återfinns i växttillgänglig form, huvudsakligen ammonium (NH4+ ) och nitrat (NO3- ). Stallgödsel och andra organiska gödselmedel har generellt en långsammare kväveeffekt än mineralgödsel. Effekten påverkas av hur mycket växttillgängligt respektive organiskt bundet kväve gödseln innehåller och anges i relation till mineralgödsel som sätts till 100%. I organiska gödselmedel varierar effekten kraftigt - från kring 10% i djupströgödsel till runt 90% i urin. Medan ammoniumkvävet är växttillgängligt frigörs det organiskt bundna succesivt genom mineralisering. Vid regelbunden tillförsel av ett ton stallgödsel (ts) per hektar och år ökar markens kväveleverans med 5 kg per hektar.
Kol/kvävekvoten
Hur snabbt kvävet i organiska gödselmedel blir växttillgängligt påverkas av spridningstidpunkt, spridningsteknik, nedmyllning samt markens fuktighet och temperatur men också av gödsel- medlets kol/kvävekvot (C/N-kvot). Generellt leder en låg C/N-kvot till att en större andel kväve snabbt blir tillgängligt.
Fosfor och kalium – nödvändiga ämnen för en vinterhärdig gröda
Fosfor har en viktig roll för rotbildning och bestockning och kalium är viktigt för protein- och stärkelsesyntes. I stallgödsel går det på kort sikt att räkna med en fosforeffekt på ca 60-70 % jämfört med mineralgödsel, medan Kväve – avgörande för en god skörd
Kväve är det näringsämne som har störst påverkan på både skördemängd och kvalitet, och brist reducerar både skörd och proteinhalt. I marken förekommer kväve i olika former där den övervägande delen är organiskt bundet. En mindre del återfinns i växttillgänglig form, huvudsakligen ammonium (NH4+ ) och nitrat (NO3- ). Stallgödsel och andra organiska gödselmedel har generellt en långsammare kväveeffekt än mineralgödsel. Effekten påverkas av hur mycket växttillgängligt respektive organiskt bundet kväve gödseln innehåller och anges i relation till mineralgödsel som sätts till 100%. I organiska gödselmedel varierar effekten kraftigt - från kring 10% i djupströgödsel till runt 90% i urin. Medan ammoniumkvävet är växttillgängligt frigörs det organiskt bundna succesivt genom mineralisering. Vid regelbunden tillförsel av ett ton stallgödsel (ts) per hektar och år ökar markens kväveleverans med 5 kg per hektar. Kol/kvävekvoten Hur snabbt kvävet i organiska gödselmedel blir växttillgängligt påverkas av spridningstidpunkt, spridningsteknik, nedmyllning samt markens fuktighet och temperatur men också av gödsel- medlets kol/kvävekvot (C/N-kvot). Generellt leder en låg C/N-kvot till att en större andel kväve snabbt blir tillgängligt. Fosfor och kalium – nödvändiga ämnen för en vinterhärdig gröda Fosfor har en viktig roll för rotbildning och bestockning och kalium är viktigt för protein- och stärkelsesyntes. I stallgödsel går det på kort sikt att räkna med en fosforeffekt på ca 60-70 % jämfört med mineralgödsel, medan den på lång sikt är lika tillgänglig i båda formerna. Kalium förekommer främst i oorganisk form och är därmed lika tillgängligt som kalium i mineralgödsel.
Spridning av olika gödselmedel
Effekten av både fasta och flytande gödsel- medel blir bäst vid myllning eller nedbrukning. Detta gäller både på lätta jordar och tyngre lerjordar. Generellt ger kombisådd ett bättre kväveutnyttjande samtidigt som problem med att fåglar äter upp pelletsen undviks. Vinass och biogödsel kan myllas ned i samband med radhackning men går också att bredsprida och nedbruka före sådd eller bandsprida med släpslang i växande gröda.
Skördeanpassad kvävegödsling (kg N/ha) | |||||
Skörd (ton/ha) | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 |
Stråsäd | |||||
Stärkelse- och fodervete |
60 | 80 | 100 | 120 | 140 |
Kvarnvete | 75 | 100 | 125 | 150 | 175 |
Råg och rågvete |
65 | 85 | 105 | 125 | |
Foder- och grynhavre |
50 | 70 | 90 | 105 | |
Malt- och foderkorn |
50 | 70 | 90 | 105 |
Skördeanpassad kvävegödsling (kg N/ha) | |||
Skörd (ton/ha) | 2 | 3 | 4 |
Höstraps | |||
Höstgiva | 60 | 60 | 60 |
Vårgiva | 80 | 120 | 160 |
Olika gödselmedel – ekologisk produktion
Inom ekologisk odling används organiska kvävegödselmedel. Kvävet måste mineraliseras för att bli tillgängligt för grödan.
• Biofer (kött-/benmjöl): Cirka 80 % av kvävet blir tillgängligt första året och det tar cirka en månad vid rätt fukt och nedmyllning.
• Stallgödsel och rötrester: Kväveinnehållet kan uppskattas genom ammonium- kväveinnehållet. Kallt väder, modern spridningsutrustning, god markfukt och myllning minskar förluster.
Stallgödsel inom ekologisk odling
All stallgödsel från ekologiska besättningar ska spridas på skiften som antingen är om- ställda till ekologisk produktion eller under omställning. Räcker inte den egna stall- gödseln eller om du saknar djur får du även köpa in annan ekologisk stallgödsel och även stallgödsel från viss konventionell djur- produktion beroende på produktionsslag.
Godkänd stallgödsel
Enligt KRAV får du använda all stallgödsel som inte är från:
-
Djur i bur (höns, päls m fl)
-
Slaktsvinsproduktion
-
Nöt som går på spalt
-
Slaktkyckling
Växtnäringen gör dig till en vinnare!
Lantmännen har ett brett sortiment av gödselmedel för ekologisk odling. Det är produkterna som gör skillnad i din ekologiska odling.
Biofer - pelleterad gödning
Populära Biofer 10-3-1 har marknadens högsta kväveeffektivitet kombinerat med enkel hantering. Kväveeffektiviteten i Biofer är hög tack vare att kvävet är bundet organiskt vid spridning samtidigt som kol-kvävekvoten är låg. Den låga kol-kvävekvoten leder till en snabbare mineralisering av kväve än andra organiska gödselmedel. Biofer finns även med formuleringarna NPK 6-3-12, NPK 9-3-4, NPK 11-2-1, NPK 7-6-2 samt de mer rena kväveprodukterna Biofer N15 samt Biofer Hemoglobin. Biofer 6-3-12 lämpar sig väl för potatis. Biofer 9-3-4 är en välbalanserad gödning som är lämplig för såväl spannmål som oljeväxter. Se produkternas innehåll i tabellen till höger.
Biofer – godkänd i vall
En regeländring gör att vissa Biofer- produkter är godkända av KRAV för sprid- ning i slåtter- och betesvall (tidigare förbud att sprida på ovanjordiska ätliga delar i vall). Obs! Karenstid på 21 dagar i slåttervall och 6 veckor i betesvall gäller. Biofer- produkter bör myllas för optimal effekt, men en tidig körning med Biofer bredspridd på våren i vall kan ge en god kväveeffektivitet.
Godkända Biofer-produkter i slåtter- och betesvall:
Biofer 10-3-1, Biofer 9-3-4,
Biofer 6-3-12, Biofer X-tra P (7-6-2),
och Biofer Hemoglobin.
Obs! Biofer N15 och Biofer Super (11-2-1) är inte godkända i vallar.
Biofer-produkter
Mängd fosfor, kalium, svavel och magnseium vid en kvävegiva på 75 kg N
Produkt | Mängd vara (kg) | N (kg) | P (kg) | K (kg) | S (kg) | Mg (kg) |
Biofer 6-3-12 | 1230 | 75 | 30 | 148 | 90 | 1 |
Biofer XtraP (7-6-2) | 1056 | 75 | 63 | 16 | 7 | 2 |
Biofer 9-3-4 | 852 | 75 | 21 | 31 | 20 | 2 |
Biofer 10-3-1 | 750 | 75 | 20 | 8 | 4 | 2 |
Biofer Super (11-2-1) | 682 | 75 | 15 | 4 | 6 | 1 |
Biofer N15 (15-0-0) | 517 | 75 | 2 | 0 | 11 | 0 |
Biofer Hemoglobin (15-0-1)* | 493 | 75 | 0 | 6 | 1 | 1 |
*mjöl
Vinass
Vinass är en segflytande restprodukt från jästtillverkning och innehåller NPK 3,2-0-7. Den är lättlöslig i vatten, urin eller flytgöd- sel. Gödselmedlet innehåller kväve med bra effektivitet och en stor andel kalium som lämpar sig till kaliumkrävande grödor som vall, potatis och grönsaker. Beroende på spridarutrustning spädes Vinass lämpligen innan spridning. Bäst effekt uppnås annars vid efterföljande myllning. Växtnäringshalten i Vinass varierar mellan partier och leverantörer.
Mineralgödning godkänd i ekologisk odling
Produkt | Växtnärings-innehåll % | |||
K | S | Mg | Ca | |
Calciprill | 0,5 | 37 | ||
Kalimagnesia | 24,9 | 18 | 6 | |
Kaliumsulfat | 41,5 | 18 | 0,7 | |
Kieserit | 20 | 15 | ||
Magrill | 9,5 | 25 | ||
Polysulphate | 11,6 | 19,2 | 3,6 | 12,2 |
Sulfoprill | 14 | 32 |
Denna sida är uppdaterad: 2025-04-07