Långsiktiga ogrässtrategier

Problemogräs är ogräs som ger stora skördesänkningar, kan ha utvecklat resistens mot kemiska bekämpningsmedel och som ibland kan vara svår- bekämpade i olika grödor i växtföljden.

Vissa ogräs har djupare rotsystem där nytillväxt kan ske, medan andra sprids med enbart frön. Genom att kombinera rätt jordbearbetningsstrategi, grödval, växtföljd och kemisk bekämpning kan man bekämpa problemogräs långsiktigt. Även klimatet och årsmån påverkar förekomsten. Här nedan ges några långsiktiga strategier för att bekämpa olika ogräs effektivt.

Gräsogräs Kort information och råd
Sandlosta Fröna överlever bara ett år. Plöj skiftet djupt. Avoxa eller dubbelbehandling med Broadway Star har bäst effekt bland herbicider i spannmål de är registrerade. Använd Targa Super, Select Plus eller Focus Ultra i höstraps. 
Luddlosta Kortlivade frön som inte går i groningsvila. Lämna fältet obearbetat några veckor. Avdöda med glyfosat. Attribut Twin Plus, Avoxa och Broadway Star har god effekt i spannmål där dessa är registrerade. Använd Targa Super, Select Plus eller Focus Ultra i höstraps. 
Renkavle Sen sådd med hög utsädesmängd och en lång sort minskar problemet. Öka andelen vårsådda grödor, odla vall samt höst- och vårbehandla i höstsäd. Använd Kerb på hösten i höstraps. Använd glyfosat före uppkomst av grödan. Plocka om plockbart, avdöda större härdar.
Hönshirs Vårgroende ogräs. Skifta växtföljd och odla större andel höstsådda grödor. Förekommer främst i majs, potatis, sockerbetor och vårsäd. Kemisk bekämpning möjlig men inte hela lösningen.
Vitgröe Trivs bra vid markpackning och dålig dränering. Åtgärda dräneringsproblem. Höstbehandla höstsäd och höstraps på små plantor med gräsherbicider som har vitgröeeffekt.
Råttsvingel Öka andelen vårsådda grödor i växtföljden, så sent och använd plogen för att vända ned fröet under groningsdjup. Höst- och vårbehandla i höstsäd.
Storven Storven har mycket rotmassa, speciellt när den växer på mulljordar. Därför krävs hög dos glyfosat på hösten efter skörd för att få tillräcklig effekt. Zetrola, Focus Ultra, Select Plus och Atlantis OD har effekt på storven vid höga doser.  Även Broadway Star, Avoxa, Hussar Plus OD och Foxtrot/Event Super har effekt. 

 

Rotogräs Kort information och råd
Åkertistel Plöj skiftet djupt, minst 20 cm. Bekämpa i växande gröda på våren och avdöda med glyfosat på hösten 1-2 veckor efter skörd, i augusti. Höj utsädesmängden och satsa på täta grödor, då tistel har svårt för konkurrens. 
Åkermolke Djup plöjning har effekt. Täta grödor som konkurrerar bra. I majs har Titus och Matrigon 72 SG bra effekt. I spannmål högsta tillåtna dos Kinvara/ Ariane S. 
Åkerfräken Trivs på dåligt dränerade skifte. Matrigon 72 SG har bäst effekt på fräken. MCPA/Agroxone bränner ner fräken, men den kommer igen. 

 

Örtogräs Kort information och råd
Vitblära Problemogräs på Gotland. Trivs på mulljordar. Sprids med rotdelar och frön. Gror året om. Vallodling minskar problemet liksom upprepad jordbearbetning. På totalinfekterade fält är rådet att lägga i svartträda en sommar och glyfosatbehandla. Alternativet är att anlägga en vall som ligger 2-3 år. 
Brunskära Trivs på dåligt dränerade skifte. Kinvara/Ariane S, Cleave/Starane XL, Zypar och Safari har bra effekt. 
Resistent våtarv Ska behandlas på hösten i höstsäd och höstraps. Legacy på hösten och Kinvara/Ariane S på våren i stråsäd. Belkar, Kerb Flo och Korvetto i höstraps. 
Knölsyska Sprids med stamknölar och frön. Fröna överlever länge i marken. Trivs på dåligt dränerade skifte. Dränera därför skiftena. Så mycket höstgrödor. MCPA/agroxone + Tripali har bäst effekt i stråsäd och Maister i majs. Följ upp med glyfosat efter skörd. 
Gullkrage Trivs på jordar med lågt pH värde, kalka! Vårgroende, missgynnas av höstgroende grödor. Lancelot har bäst effekt. Hög dos av Tripali och Matrigon 72 SG har mycket god effekt. 
Blåklint Ska behandlas tidigt på våren vid tillväxt, innan plantorna blir för stora. Om det finns höstgrodd blåklint i vårsådda fält bör en glyfosatbehandling göras innan harvning/sådd. 

 

Gräsogräs – ett ökande problem

Gräsogräs är överlag ett ökande problem i svensk odling. Det gäller att upptäcka dessa i tid för att kunna sätta in rätt åtgärder. De gräsogräs som är svårast att hantera idag är renkavle, lostor och hönshirs.


Renkavle är ett problematiskt gräsogräs som fått stor uppmärksamhet när det spridits norrut i landet sista åren. Gräset trivs på styva, vattenhållande jordar och bygger en stor fröbank som är livskraftig under lång tid. Även om 70 % av dess fröproduktion inte överlever i fröbanken mer än något år så kan återstående del vara livskraftiga i upp till 8 år. För att minska spridningen finns mycket att göra. I infekterade fält där renkavlen gått i ax bör aldrig halmen bärgas. Tröskning av infekterade fält bör ske sist och noggrann rengöring ska utföras på plats i det infekterade fältet innan tröskan lämnar fält.

Större infekterade områden som upptäcks sent vid axgång bör glyfosatbehandlas och eventuellt putsas ned. Ogräset gror till största delen på hösten så därför är vårgrödor och långliggande vall en bra åtgärd för att minimera problemen.

Växtskyddsstrategier mot renkavle i höstgrödor ska inkludera en höst- och en vårbehandling. Om renkavle upptäcks på våren går det att bekämpa större plantor men risken för sidoskott eller dvärgliknande plantor (som fortfarande kan producera fertila frön) är stor. Dess frön blir fertila cirka 3 veckor efter blomning.

En kraftig gröda och att låta fältet vara orört eller lätt halmharvat efter skörd är goda motåtgärder. Sen sådd på hösten minimerar förekomst.

Djup plöjning kan vara en bra åtgärd för att få ned fröna på djupet, för att sedan använda reducerad bearbetning de kommande åren.

 


Sandlosta är en relativt ny förekomst i Mellansverige men har funnits i de södra delarna av landet under en längre tid. Lostor har yviga vippor som sticker upp genom grödan i samband med axgång. De växer ofta på lättare jordar i närheten av fältkanter.

Sandlostan är till största delen höstgroende och saknar groningsvila. Odla därför mer vårgrödor i växtföljden för att minska förekomsten. Sandlostan har en kraftig fröproduktion men bygger ingen långvarig fröbank. Den allra största delen av dess frön överlever inte mer än 2-3 år i jorden och de flesta tappar groningsenergin tidigare än så, redan efter 1-2 år. Problem med sandlosta kan minskas kraftigt genom att gå från reducerad jordbearbetning till plöjning. Undersökningar med plöjning visar att en mycket liten del, mindre än 0,1 % av fröna är groningsdugliga efter 1–2 år om de plöjts ner till 20 cm djup.

Höstbehandlingar i höstsäd kan minska problemen i ett mycket infekterat fält, men effekten med prosulfokarb-produkter når bara till cirka 40 % vid en dos på 3-4 l/ha. I oljeväxter går gräset att behandlas och i vårsäd är det inget stort problem.

Sandlostan kan i höstsäd bekämpas på våren med den aktiva substansen pyroxsulam, som ingår i t.ex. Broadway Star och Avoxa.

 


Luddlosta delar släktnamn med sandlostan men i övrigt är de ganska olika. Luddlostan är sällan ett stort problem i stråsäd men kan få fäste i vallar som skördas extensivt och därefter bli ett problem i efterföljande stråsäd. Luddlostan har en svag groningsvila vilket gör att falsk såbädd och plöjning inte är nödvändiga metoder för att bekämpa ogräset. Det kan istället vara en god idé att lämna stubben orörd efter skörd.

Tillåt drösade frön att gro och därefter kan plantorna bekämpas mekaniskt eller kemiskt innan sådd. Luddlostan är till största delen höstgroende och bygger en fröbank som är livskraftig en aning längre än sandlosta men betydligt kortare än andra gräsogräs. Till skillnad från sandlostan har luddlostan täta upprätta vippor.

 


Hönshirs är ett värmeälskande gräsogräs med stora, högsträckta plantor. Fröet gror sent på våren då värmen kommit i jorden, vilket är en utmaning då andra ogräs oftast bör behandlas tidigare. Plantan är till en början mycket lik majs men utvecklar sedan breda blad i en storlek som kan påminna om vass.

Hönshirs är känsligt för konkurrens men om den får utrymme så kan populationen växa snabbt. I fält där den etablerat sig kan det t.ex. vara aktuellt att undvika spårmarkering vid sådd, för en konkurrenskraftig gröda. Hönshirs är ett problem som uppförökas i t.ex. majsfält där den får mycket ljus och utrymme i varma jordar. Importerat fågelfrö och andra fröblandningar är en av de dominerande spridningsvägarna.

Förebygg med täta grödor då hönshirs är skuggkänslig. Höstgrödor och vall i växtföljden motverkar också hönshirs. Kör en separat behandling långt fram i grödans utvecklingsstadium för att få effekt mot sent groende plantor. Ännu finns inget fall av resistent hönshirs hittats i Sverige, vilket gör att den kan behandlas i alla lantbruksgrödor. Plocka vid behov enskilda plantor för att hindra vidare spridning. Putsning kan göras vid större förekomster men kräver återkommande insats då plantan skjuter nya skott/ax.

 

Denna sida är uppdaterad: 2023-03-29

Odla 2024

Nedan kommer innehåll från Odla 2024 att synas. Materialet för 2023 ligger kvar ovan till dess att vi är klara med uppdateringen.