Markkartering

Optimera din växtodling med markkartering! Med en aktuell markkartering har du goda möjligheter att öka både skördar och lönsamhet.

Markkartering för optimal gödsling

För att optimera din fosfor- och kaliumgödsling är det viktigt att ha en aktuell markkartering över dina skiften. En aktuell markkarta bör inte vara äldre en 10-15 år. Variationen mellan gårdar med olika driftinriktning syns ofta på markkarteringar. Även inom fält är variationen stor och ett jämt fält för ögat kan ha olika förutsättningar vi närmare analys av växtnäringsämnen i en markkartering. En korrekt utför markkartering kan bidra till att man kan optimera tillförseln för att tillgodose en hög skördepotentialen. Dessutom försuras marken årligen 100- 200 kg CaO/ha bland annat med försurande nederbörd, försurande gödselmedel, näringsförluster samt borförsel av skörd Detta motsvarar ca 200-400 kg kalkprodukt med ett innehåll av 50 % CaO. Normalt finns ett mindre kalkningsbehov vid regelbunden tillförsel av organisk material (tex stallgödsel). Vid högre mull- och lerhalter krävs mer kalk.

Analysmetoder
Den svenska graderingen för analysvärden är i klass I-V. I Sverige används AL (Ammonium Laktatsyra) för växttillgängligt fosfor.

Kvoter mellan näringsämnen
Växtnäringsämnen tas oftast upp som laddade partiklar av rotsystemet. Dock har vissa ämnen som till exempel kalium och magnesium mycket lika struktur och roten kan inte skilja dessa ämnen ifrån varandra. Därför är det viktigt att ha rätt balans mellan kalium och magnesium för att inte få underskott av något av dem. Kvoten mellan K/Mg bör ligga runt 1,5-2,5 där den högre kvoten är när K-klassen är IV-V. De flesta grödor ska fosfor och kaliumgödslas upp till låg klass IV. För majs gäller fosforgödsling även upp i klass V.

Fosfor och kalium
Fosfor används i energitransporten i grödan medan kalium används i sockerproduktionen och bygger upp cellväggarna. Brist av dessa växtnäringsämnen leder till plantor med dålig tillväxt och sämre övervintring. Har du använt samma strategier under de senaste 10-15 åren och varken gödslat med överskott eller underskott av fosfor räknas en markkartering som är 10 år, max 15 som aktuell. För kalium gäller samma tidsspann. Vid halmbärgning eller vallodling ökar kaliumbehovet kraftigt.

pH-värdet
Att odla marken är en surgörande process.Det beror på att grödan ger ifrån sigsura vätejoner när den plockar upp växtnäringsämnen. Ju mer biomassa som bortförs, desto mer surgörande process. Men beroende på lerhalt, mullhalt och hur mycket kalcium det finns i berggrunden varierar kalkbehovet kraftigt mellan skiften. En aktuell karta för pH-värde är som mest 10 år gammal. pH värdet bör ligga mellan 6,5 -7,0 för att få ett maximalt upptag av växtnäringsämnen. Då är flest ämnen som mest tillgängliga för grödan. Sockerbetor sticker ut som gröda med ett optimalt pH värde på 7,5 för högst skörd. Det innebär att om pH värdet är lägre än 6,5 eller högre än 7,5 kommer växtnäringsämnena att fastläggas hårdare i marken. Vid dessa pH-värden är det bara aktuellt att gödsla för grödans behov. Ett överskott av fosfor för att få upp fosforklassen ger inte önskad effekt då överskottsfosforn kommer fastläggas in och bli icke växttillgänglig. Vid höga pH-värden är det istället intressant att gödsla med surgörande gödningsmedel som ammoniumsulfat för att göra mangan mer tillgängligt.

Mullhalt
Mullhalten har betydelse för strukturen, att binda växtnäringsämnen och vatten samt för tillgången av mikroorganismer. Om mullhalten sjunker blir skiftena mer svårbrukade och risken för packningsskador ökar. Gränsen ligger ofta på en mullhalt mellan 1,8-2,5 %. En markkartering för mullhalt används dels vid bestämmelse av kalkbehov men också för att prioritera var man bör sprida stallgödsel och bärga halm

Jordart - lerhalt 
Bland jordarterna är lerhalten den viktigaste då ler bildar aggregat som binder in både växtnäringsämnen och vatten. Jordar med mycket mjäla bildar lätt skorpa efter sådd. Något som till viss del kan avhjälpas med strukturkalkning om det finns minst 15 % ler också i jorden. Sandjordar är oftast fattiga på både växtnäring, mullhalt och vatten. Här är effektivaste åtgärden för att höja skördarna förutom bevattning, att tillföra organiska gödselmedel samt att vara på hugget med mikronäringsprodukter.

Koppar, mangan, magnesium
Den dyraste delen vid en markkartering är oftast själva provtagningen. När du har representativa prov på dina skiften, passa på och ta även analys för växtnäringsämnen som det kan bli brist på.