Här hittar du de växtodlingsstrategier som Lantmännen utvecklat kring odling av potatis. Allt du behöver om ogräsbehandling, bladmögel, alternariebehandling, blastdödning, betning, insektsbehandling, gödsel och mycket mer som är av stor nytta för din potatisdling.

Att tänka på:
• Det är viktigt med rätt kväve-, fosfor- och kaliumtillförsel för att t.ex. få rätt kokkvalitet i matpotatis och hög stärkelsehalt i stärkelsepotatis.
• Ett friskt utsäde med rätt betning är viktigt för att skydda grödan mot svamp för en god etablering och jämn uppkomst.
• Potatis är en konkurrenssvag gröda som kräver rätt insats av ogräsbehandling för att kunna utvecklas optimalt.
• Bladmögel och alternaria är mycket viktigt att kontrollera och behandla regelbundet för att hålla ett gott skydd. 

Växtskyddsstrategier

I tabellen beskrivs i vilket utvecklingsstadie behandlingar kan utföras.
Läs alltid på etiketten för att kontrollera i vilka stadier preparatet är registrerat.

På nästkommande sidor visas produkt- och strategival, där du även hittar Lantmännens rekommendationer.

Interaktiv modul för ogräsbehandling

Interaktiv modul för ogräsbehandling

Potatis – bladmögelbehandling

Potatis – alternariabehandling

Växla mellan produkter med olika aktiva substanser för att minska risken för resistensutveckling.

 

Potatis - bladmögel- och alternariastrategier

Vid svampbehandling i potatis är det viktigt med god täckning på bladen, använd därför god sprutteknik, gärna med luftassistans och vattenmängd på minst 200 l/ha.

*Strategi framtagen i samarbete med Lyckeby. Dos anpassas efter infektionstryck (prognosmodell). 

**Bladmögelprodukten byts ut mot Revus Top som har både effekt på bladmögel och alternaria

Potatis – blastdödning

Blastdöda potatisen genom krossning eller motsvarande metod när önskad knölstorlek är uppnådd, ca 14–21 dagar före planerad upptagning.

Preparat

Dos per ha

Kommentar

Efter blastkrossning

   

Spotlight Plus

1,0 l

Stjälkarna ska vara väl avbladade från gröna blad. Behandla när blasten har torkat in. 3 dagar efter krossning. Snabb effekt. Karenstid 7 dagar. Obs! Spotlight Plus med reg.nr: 5577 får inte användas både mot ogräs och blastdödning samma år. 

Vid blastdödning är det viktigt med god täckning på bladen. Kör därför med vattenmängd på 400 l/ha.

 

Potatis – insektsbehandling

Preparat

Bladlöss

Stritar, stinkflyn

Potatis-virus Y

Kommentar

Mospilan SG

0,25 kg

0,25 kg

 

DC 40-89. Max 2 behandling/år med minst 21 dagar mellan. 3 dagar karens.

Mavrik

0,2 l

0,2 l

 

DC 12-49. Max 2 behandlingar per säsong med minst 14 dagar intervall. 7 dagar karens.

Teppeki

0,16 kg

   

DC 40-90. Max 2 behandlingar per säsong med minst 21 dagar intervall. 21 dagar karens. Obs bara löss!

Fibro

   

5 l /ha i 200 l vatten

DC 10-89. Virusolja endast för utsädesodlingar! Öka med 1,0 l olja och 40 l vatten för varje behandling upp till 10 l/ha i 400 l vatten. Max 8 behandlingar. 

Potatis – betning

Preparat

Dos per ton

Kommentar

Maxim 100 FS

0,25 l

Effekt mot groddbränna, filtsjuka, lackskorv, silverskorv, vanlig skorv och pulverskorv. 

Allstar

0,2 l 

Betning på rullbord eller sprutning på fallande knöl vid sättning. Effekt mot grodbränna, lackskorv, filtsjuka, silverskorv, svartpricksjuka.

Diabolo

0,15 l

Effekt mot blåsskorv, silverskorv, phomaröta och fusariumröta

Serenade ASO

5 l (/ha)

Effekt mot lackskorv i samband med sättning, spruta i fåra. Dosering gäller 5 l/ha.

Potatis – svampbehandling i fåra

Preparat

Dos per ha

Kommentar

Allstar

0,6 l

Sprutning i fåra i samband med sättning. Effekt mot grodbränna, lackskorv, filtsjuka, silverskorv, svartpricksjuka

Amistar

2,0 l

Sprutning i fåra i samband med sättning. Effekt mot groddbränna, silverskorv, svartpricksjuka 

Viktigt med anpassad näring

Potatis är en gröda som behöver välplanerat stöd av växtnäring, växtskydd och dessutom ofta bevattning. Det är mycket viktigt att ge rätt typ av näring, vid rätt tidpunkt.

Sorter och etablering
Det finns ett stort urval av sorter att välja på. Valet av sort beror på produktionsinriktning och olika odlingsegenskaper som exempelvis tidighet, sjukdomsresistens, avkastning, och näringsbehov.

Certifierat utsäde och val av sorter som är mindre mottagliga för sjukdomar, till exempel bladmögel, är kanske de viktigaste förebyggande åtgärderna för en friskare potatisgröda. Väldränerade fält och en växtföljd med tre till fyra år mellan potatisgrödor ger bra förutsättningar.

 

Under säsongen
Potatisbladmögel måste bekämpas förebyggande eftersom svampen är svår att kontrollera när den väl fått fäste. Bladmögelbekämpningen är även viktig för att minska risken för angrepp av brunröta i knölarna. Bekämpningen påbörjas i matpotatis när plantan är cirka 20 cm hög och pågår med intervall om ungefär 7 dagar. Är tillväxten kraftig och förhållandena gynnsamma för svampen behöver intervallet minskas till 4 dagar. Är det däremot torrt och tillväxten svag kan intervallet ökas till 7–10 dagar.

Se exempel på hur du växlar mellan olika preparat inom intervallet i behandlingsprogrammet Potatis – bladmögel- och alternariastrategier längre upp på sidan. Dos- och/ eller intervallanpassning efter prognosmodeller kan göras, se jordbruksverkets sida www.jordbruksverket.se under Odling | Växtskydd | Prognos och varning - jord- bruk. Här hittar du prognoserna VIPS och Skimmelstyring. 

 


Växtnäring i korthet
Potatisgrödan ställer stora krav på växtnäringstillförseln och vattentillgången.
När du planerar gödslingen är det viktigt
att du har lagt fast målet med odlingen samt bedömt hur stor den potentiella skörden är. Även balansen mellan växtnäringsämnena påverkar knölens sammansättning och framförallt kokkvaliteten.

Tänk på att det krävs god vattenförsörjning för att potatisen ska kunna utnyttja den växtnäring du tillför.

 

Fosfor och kalium
Gödslingen justeras med 0,5 kg fosfor och med 5 kg kalium för varje ton avvikelse från angiven skördenivå i tabellen Potatis – blastdödning längre upp på sidan. Bladgödsling med fosfor vid begynnande knölbildning rekommenderas i P-AL klass III eller lägre. Marktillförseln kan då dras ner med minst motsvarande mängd fosfor. Tänk på potatisodling efter vallbrott kan behöva ytterligare tillförsel av kalium.

Mikronäring
Brist på ett eller flera mikronäringsämnen kan ge betydande skördebortfall. Näringsbrist i potatis påverkar både skörde- nivå och kvalitet. Då potatis är känslig för näringsbrist ska näring tillföras både med vanlig mineralgödsel och som bladgödsel. Tillför bor minst en gång under potatisens tidigare stadier för att minska risken för inre kvalitetsproblem i knölen.

Mangan är svårrörligt i växten och ska därför tillföras flera gånger under plantans tillväxt för att tillgodose behovet hos nytillväxta blad. Lämpligen tillförs mangan i samband med bladmögelbehandlingen. Se tabellen Potatis – bladmögel- och alternariastrategier längre upp på sidan.

för mikronäringsstrategi ihop med svampbehandlingen. På mycket lätta jordar är rekommendationen att tillföra mangan i varje behandling fram till mitten/slutet av juli.

Vid bristsymtom eller efter växtanalys ska specifik näringsbrist åtgärdas, annars används lämpligen ett multinäringsblad- gödselmedel, t.ex. Mikro Potatis.

Mer information om mikronäringssortiment och doser finns nedan.

Växtnäring till potatis

Potatis behöver mycket och lättillgänglig växtnäring då den har ett stort upptag samtidigt som rötternas utbredning är begränsad. Dessutom påverkas knölarnas kvalitet negativt om tillförseln är obalanserad. Använd klorfri gödsel för att undvika kvalitetsförsämring. Regelbunden markkartering av fälten är viktig för att kunna styra gödslingen efter varje fälts förutsättningar av fosfor- och kaliumstatus. Gödslingen av fosfor (P) till potatis måste vara större än bortförseln med pota- tisskörden för att matpotatis ska hålla rätt kokkvalitet. Upptaget av fosfor i potatis gynnas av radmyllning vid sättningen. Rekommenderad fosforgödsling till potatis räcker normalt också till efterföljande gröda. Tänk på att ha rätt pH-status i marken då fosfor annars fastläggs och blir icke växttillgänglig. Fosfor är mest tillgänglig mellan pH 6,5-7,0.

Ett sätt att maximera fosfor och andra växtnäringsämnens tillgänglighet vid lägre pH
är att gödsla (kalka) med Calciprill före sättning. Calciprill är kalkstensmjöl av krita. Potatis kräver höga kaliumgivor för att undvika problem med mörkfärgning vid kokning. Bortförseln av kalium (K) är hög och närmast jämförbar med en vallgröda. Stallgödsel eller annan organisk gödsel bör inte nyttjas vid odling av matpotatis, då sen kvävemineralisering kan äventyra kvaliteten.

Rekommenderade gödselmedel vid sättningen av potatis:
• YaraMila ProMagna 8-5-19 mikro, vid lågt till normalt P- och K-innehåll i jorden
• YaraMila ProMagna 11-5-18 mikro, vid högt P- och K-innehåll i jorden
• NPK 11-4-17 mikro, vid högt P- och K-innehåll i jorden

Om du använder stallgödsel eller organisk gödsel till stärkelsepotatis, var noga med att ta analys av gödseln för att kunna precisera mineralgödseln.

Rekommenderade gödselmedel vid komplettering i växande gröda:
Då kväve är lättrörligt i marken ska tillförsel av kväve delas till potatis, särskilt vid högre givor. Tillför lämpligen 50–70 procent av totalkvävet vid sättningen, för att tillföra resterande kväve efter 3–4 veckor och 6–7 veckor efter uppkomst.

Om enbart kväve ska kompletteras:
Använd Axan eller kalksalpeter. Bladgödsling med t.ex. urea kan vara lämpligt som sista giva för att styra kokkvaliteten.

Om behov finns av mer kalium än vad som är tillfört med NPK-gödsel vid sättningen: Använd ett NK-gödsel (t.ex. YaraMila
22-0-12, Unika Calcium eller Unika Plus) vid den första kompletteringsgödslingen för att sedan lägga ett kvävegödsel (t.ex. Kalksalpeter eller Axan).

För att styra enbart kaliumgivan: använd Kalimagnesia, Kaliumsulfat eller Polysulphate. Gödsling med Kaliumsulfat förutsätter dock att du har en annan magnesiumkälla.

Ta hänsyn till K/Mg-kvoten från din markkartering när du planerar kaliumgödslingen. Om kvoten är över 2,5 i K-AL-klass I-II ska Kalimagnesia tillföras. För K-AL-klass III gäller värden över 2,0 och för K-AL-klass IV-V gäller värden över 1,5. För värden under ovan nämn- da går det bra att kaliumgödsla med Kaliumsulfat.

Undvik Kalisalt (K50) då denna gödsel innehåller höga halter klor vilket kan ge negativ kvalitetspåverkan.

 

Riktlinjer för kvävegödsling till potatis, kg N/ha

Sort eller användning

Skördenivå vid optimal gödsling, ton/ha

 

20

30

40

50

60

Färskpotatis

60

80

     

Mycket lågt kvävebehov
 

 

40–50

60–70

80–90

100–110

Lågt kvävebehov 

 

60–70

80–90

100–110

120–130

Måttligt kvävebehov

 

90–100

120–130

150–160

170–180

Högt kvävebehov

 

100–110

130–140

160–170

180–190

Stärkelsepotatis

   

150-170

170-190

190-200

Ovanstående tabell ska ses som riktlinjer för kvävegödsling. Den högre riktgivan är för jordar med låg mineralisering.

 

Nivån måste anpassas till sort, växtplats och årsmån. Bladgödsling med N fungerar bra i potatis, blasten är normalt mer tålig mot brännskador orsakade av näringslösningar jämfört med stråsäd.

Riktlinjer för fosforgödsling

Potatis

Skörd ton/ha

Gödslingsbehov kg P/ha utifrån P-klass (P-AL)

       
   

I

II

III

IVa

IVb-V

   

(0–2)

(2–4)

(4–8)

(8–12)

(>12)

Mat- och industri

40

105

85

65

45

25

 

50

110

90

70

50

30

 

60

115

95

75

55

35

Stärkelse

40

70

60

50

40

20

 

50

75

65

55

45

25

 

60

80

70

60

50

30

Justera fosforgivan med 0,5 kg P/ton avvikande skörd från tabellen. Tänk på att att vid pH-värde över 7 krävs högre P-giva för samma effekt. Rekommendationerna förutsätter radmyllning.

 

Riktlinjer för kaliumgödsling

Potatis

Skörd ton/ha

Gödslingsbehov kg K/ha utifrån K-klass (K-AL)

         
   

I

II

IIIa

IIIb

IVa

IVb-V

   

(0–4)

(4–8)

(8–12)

(12–16)

(16–20)

(>20)

Mat- och industri

40

340

300

220

180

140

50

 

50

380

340

250

200

150

60

 

60

 

380

280

220

160

70

Stärkelse

40

210

190

170

140

100

40

 

50

250

230

210

180

120

50

 

60

 

270

250

220

140

60

Justera kaliumgivan med 5 kg K/ton avvikande skörd från tabellen.

Denna sida är uppdaterad: 2022-03-22