Glyfosat och avdödning

Glyfosat - Stubb, vallbrott och träda

Det är viktigt att växterna är i god tillväxt och att det finns tillräckligt med bladmassa för att få optimalt upptag. För god effekt efter skörd krävs därför en återväxt av ogräsen, vilket kan ta 2–4 veckor från skörd till att behand- lingen är möjlig. Om en tidigare behandling önskas efter skörd, ta en högre stubbhöjd för att öka mängden kvarvarande bladyta att träffa. Behandling kan då oftast utföras inom 5 dagar efter skörd. Tistel är ett exempel på ogräs som bör behandlas så snart som möjligt efter skörd.

• Använd låg vätskemängd, 100–125 l/ha vid traditionell sprutteknik. Om vattenmängden överskrider 50 liter per liter glyfosat (360 g-formulering) bör 0,1–0,3 l vätmedel tillsättas per hektar. Vätmedel behövs inte som tillsats till produkterna Roundup Flex, Roundup Gold ST, Krypt 540 eller Halvetic.

• Hårt eller humusrikt vatten kan försämra effekten av glyfosat och då bör en vatten- kvalitetsförbättrare tillsättas, tex. pH-Opti. Vissa av produkterna på marknaden har redan en pH-sänkare i formuleringen, t.ex. behöver pH-Opti inte tillsättas till Roundup Flex, Roundup Gold ST, Krypt 540 och Halvetic. Se mer om pH-Opti på sidan 252.

• Jordbearbetning kan utföras vid synbar missfärgning, normalt 7–14 dagar efter behandling (360 g-formulering eller Halvetic) eller 2–5 dagar efter behandling med de mer snabbverkande preparaten Roundup Flex och Roundup Gold ST. Se respektive produktetikett.

• God tillväxt i ogräsen krävs för snabb och bra effekt. Ju senare på hösten behandlingen görs, desto långsammare blir effekten och det kan ta 3–4 veckor innan synbar effekt.

Stubb:

• Ogräsen får inte vara täckta av skörderester – bortför, alternativt hacka och fördela halmen jämnt.

• Kvickroten ska ha minst 3–4 friska blad vid behandling, vänta därför 2–4 veckor efter skörd, alternativt ta en högre stubbhöjd och behandla efter ca 5 dagar.

• Tistel, åkermolke och hästhov går snabbt in i vintervila på hösten – behandla direkt efter tröskan (hög stubbhöjd) i första halvan av augusti för optimal effekt. Se även tabell på s. 251 för tillväxtegenskaper hos rotogräs.

Vallbrott:

• Bör ske först efter god nytillväxt, ca 10 cm återväxt för att ha bladmassa att träffa.

• Kvickroten ska ha minst 3–4 blad och skräppan ska ha utvecklat en rosett.

Före sådd/uppkomst:

• Vid reducerad bearbetning kan glyfosat innan sådd vara önskvärt för att få bort eventuella stora ogräs.

• Om gräsogräs som t.ex. renkavle eller losta före- kommer är glyfosat ett mycket viktigt verktyg för att minska den totala populationen i odlingen före sådd och uppkomst.

Tänk på!

Söker du stöd för tex. mellangröda, fånggröda eller vårbearbetning finns ett tidigast godkänt brytdatum att förhålla sig till. Läs mer om villkoren på www.jordbruksverket.se.

Att tänka på vid behandling

För att uppnå bäst effekt med en glyfosatbehandling krävs optimala sprutbetingelser. Saknas en eller flera av dessa förutsättningar bör den högsta dosen i respektive intervall väljas (se tabell för dosering).

Mycket viktigt:

• Plantor i god tillväxt

• Tillräckligt med bladmassa att träffa, tex. kvickrot minst 3–4 friska blad

• Torra plantor, daggfritt.

• Vattenmängd mindre än 150 l/ha

• Bra vattenkvalitet avseende hårdhet och pH

• Efter behandling krävs 6 timmar regnfri/daggfri tid, undantag Roundup Flex och Roundup Gold ST som har en regnfasthet på 1 timme.

Viktigt:

• Hög relativ fuktighet, mer än 70 %

• Sprutning på förmiddagen (för sent på dagen kan påverkas av dagg)

• Optimal dagstemperatur över 15 °C

• Sprutvätskan ska tillredas och användas direkt

Observera!

Kontrollera alltid produktens maxdos och godkänt användningsområde innan tillredning, se produktens etikett.

Välj rätt dos till de arter du ska bekämpa

*se glyfosatöversikt på s. 249 för godkända maxdoser för respektive produkt och användningsområde. Exempelvis har Spectra Plus en maxdos om 4 l/ha vid vallbrott och Krypt 540 har en maxdos om 2,7 l/ha vid vallbrott, vilket även det motsvarar 4 l/ha av 360 g-produkt.

Dosen kan hållas i det lägre intervallet vid bekämpning av rotogräs som har fått en behandling under våren i växande gröda.

Glyfosat är ett salt som är löst i vatten med olika tillsatser och formuleringar. Många glyfosatprodukter i standard-segmentet innehåller 360 g glyfosat/l och premiumglyfosater innehåller ofta runt 450-540 g glyfosat/l. - 248

• Det finns främst två typer av glyfosatsalter; kaliumsalt och isopropylaminsalt. De nyaste produkterna innehåller oftast kaliumsalt med olika formuleringar.

• Formulering och andra tillsatser som vätmedel kan ge produkten dess specifika egenskaper som snabb regnfasthet, snabbt upptag och effekt. Halvetic har en ny patenterad formulering som gör dess effekt bättre än liknande standardprodukter. Detta medför att mindre mängd aktiv substans behöver nyttjas då denna tas upp på ett effektivare sätt i plantan.

Glyfosater hos Lantmännen

Det senaste året har många glyfosatprodukter registrerats om och fått nya villkor avseende användningsområde och maxdoser. Nedan följer aktuella villkor (uppdaterat 2025-01-31). Kontrollera alltid produktens godkännande, maxdoser och övriga villkor innan användning.
I flera fall får olika behandlingsstrategier ej kombineras. Flera produkter har även fått sänkta maxdoser för exempelvis vallbrott. Beroende på definitionen ”före sådd” och ”före uppkomst” kan doserna skilja sig åt – läs på etiketten.

Mekanisk bearbetning som komplement till glyfosat

Glyfosat är mycket effektivt för att bekämpa t.ex. kvickrot, tistel och gräsogräs efter skörd eller i samband med sådd. För att minska den kemiska användningen kan glyfosat kombineras med mekanisk jordbearbetning. Vid mekanisk bearbetning är dock timing och väderförhållanden avgörande för långsiktiga effekter. Det krävs en känsla för rätt tidpunkt att knäcka ogräset vid dess kompensationspunkt, se tabell på sidan 251.

Plöjning

Om spillsädes- och ogräsproblematiken är liten kan jordbearbetningen inför sådden vara fullt tillräcklig. Vid plöjning krävs i regel ingen annan mekanisk bearbetning mot spillsäd, förutsatt att plöjningen sker till ett rejält djup och att plogens förplogar är optimalt inställda. Spillsäd och ogräs vänds ner till ett tillräckligt stort djup för att inte kunna gro. Plöjning kan även bidra till att minska problemen med exempelvis gräsogräs. De år gräsogräsen har haft en stor fröspridning, kan det vara effektivt att plöja ner fröna djupt och sedan vänta 3–5 år innan marken plöjs igen.

Reducerad bearbetning

Reducerad jordbearbetning gynnar ofta gräs- ogräs eftersom fröna myllas till olika djup i mar- kens ytskikt, vilket leder till en utdragen groning av höstgroende ogräs. Vid reducerad bearbet- ning krävs därför en mer komplex strategi.

Inför höstsådd görs i de flesta fall en grund be- arbetning till ca 3 cm djup med en tallrikskultiva- tor direkt efter tröskan. Detta lockar spillsäd och ogräsfrön att gro. Uppkomna plantor kan sedan bekämpas med djupare kultivering nära sådden.

Direktsådd

Direktsådd utan någon jordbearbetning alls kan också vara effektivt mot exempelvis renkavle. Däremot är direktsådda system mer beroende av glyfosat än strategier med effektiv jordbearbetning.

Att lämna marken orörd efter skörd

Att låta marken ligga orörd ett tag efter skörd kan bidra till att minska fröbanken. Ogräsfrön som ligger på markytan är känsliga för solljus samt att det sker en predation av fröna (fåglar, möss etc.). Strategier för kombinerad ogräsbekämpning och jordbearbetning ska dock alltid anpassas efter fältens ogräsflora, jordart och gröda. Vid problem med exempel- vis renkavle eller luddlosta ska fältet lämnas obearbetat några veckor. Ogräsfröna går in i groningsvila och blir mer svårbekämpade om de täcks med jord, om bearbetning sker direkt efter skörd.

Vid problem med sandlosta är det däremot en fördel att göra en grund bearbetning direkt efter skörd. Detta lockar sandlostans frön att gro. Avdöda med glyfosat och plöj djupt.

Senarelagd sådd

Att skjuta fram höstsådden 1-2 veckor jämfört med normalt har visat sig vara mycket effektivt på flertalet ogräs, särskilt renkavle. Sträva efter så sen sådd som möjligt utan att äventyra en bra och konkurrenskraftig gröda. Om möjligt, utnyttja växtföljden och odla mer vårgrödor vid stora problem med renkavle och sandlosta. Tvärtom gäller istället för hönshirs, som gynnas av vårgrödor och radsådda grödor. Odla mer höstsäd vid problem med hönshirs. Om det är extremt mycket gräsogräs kan en vallgröda som skördas minst 3-4 gånger per år vara ett alternativ för att minska förekomst.

Rotsystem och tillväxtegenskaper hos rotogräs

(Källa: Jordbruksverket)

*Mycket god effekt av uttorkning

pH-Opti – för bästa effekt

pH-Opti justerar hårdheten och pH-värdet på vattnet i din spruta. Kaliciumjoner som gör vattnet hårt reagerar med molekylerna i växtskyddsmedlen och neutraliserar dessa. Genom att tillsätta pH-opti motverkas neutraliseringen och alla molekyler finns kvar för att reagera med ogräset, insekten eller svampen som ska bekämpas. Rätt pH-värden påverkar även mikronäringsämnena som löser sig lättare och förblir lösta i sprutvätskan. Lantmännen har i sina egna försök använt pH-Opti på två av våra försöksgårdar, Svalöv och Bjertorp. pH-Opti tillsattes då till alla behandlingar för att öka effekterna vid användning av hårt vatten.

Anpassad dos pH-Opti för ditt vatten

Ta med ett vattenprov till ditt närmaste Lantmännenkontor för att ta reda på vilken dos som krävs för ditt vatten. Det är viktigt att dosen är rätt för att få bäst effekt av dina växtskyddsprodukter. pH-Opti ska tillsättas först i växtskyddssprutan när sprutan är fylld till 2/3 med vatten. Mest synbar effekt fås när pH-Opti används ihop med glyfosat.

Denna sida är uppdaterad: 2025-04-01