Resistens

Resistens – Gör en plan för hela växtföljden

Resistens är ett ökande problem hos såväl ogräs som svampar och insekter. Det är mycket viktigt att förebygga problem med resistens innan de uppstår. Tänk över din växtskyddsstrategi och växla mellan verkningsmekanismer. Kombinera det med andra metoder såsom jordbearbetning, att välja friskt utsäde och en hållbar växtföljd. Hos oss på Lantmännen finns ett resistenstänk när vi tar fram våra strategier för er odlare.

Vad är resistens?

Resistens är ett annat ord för motståndskraft. För ogräs, svampar och insekter innebär det att de överlever en bekämpning som normalt skulle haft effekt. Resistens brukar delas in i två typer; target site-resistens och metabolisk resistens. Target-site resistens innebär ofta fullständig resistens – antingen fungerar bekämpningen eller så fungerar den inte och utvecklingen sker snabbt. Metabolisk resistens, även kallat shifting, är något som sker gradvis när ett växtskyddsmedel fungerar allt sämre och det yttrar sig i att det krävs allt högre doser för att få effekt.

Hur uppstår resistens?

Mutationer i gener är en naturlig del hos ogräs, svampar och insekter, vilket kan leda till att de tål vissa växtskyddsmedel. När ett växtskyddsmedel används vid upprepade tillfällen, kommer dessa individer att överleva, föröka sig och så småningom dominera populationen. Det är då vi märker att ett preparat inte längre fungerar som det ska. Herbicidresistens, dvs. resistens hos ogräsen, upptäcks oftast inte förrän när ca 30 % av ogräspopulationen är resistent.

När kan vi misstänka resistens?

• En målorganism (svamp, ogräs eller insekt) överlever en bekämpning, medan andra målorganismer dör.

• Det tydligaste kännetecknet för ogräs är när vi hittar levande ogräsplantor intill döda plantor av samma art.

• Det krävs allt högre doser för att se effekt av en bekämpning, dvs. effekten förändras över tiden.

Växla mellan olika preparat

Många produkter har samma innehåll av aktiva substanser och därför hjälper det inte att bara byta produkt. Man behöver ha koll på innehållet. Förutom den aktiva substansen, så bör man även titta på vilken grupp och verkningsmekanism som produten tillhör.

I många fall finns det nämligen korsresistens mellan flera aktiva substanser inom samma grupp och verkningsmekanism. Då hjälper det inte att byta aktiv substans, utan man måste byta till en helt ny preparatgrupp. På sidorna 22-26 kan du se vilka produkter som innehåller samma aktiva substans, samt vilken preparat- grupp de tillhör. För en hållbar kemstrategi bör du växla mellan preparat i de olika grupperna. En sund resistensstrategi bygger på olika aktiva substanser höst och vår. Glyfosat, som tillhör en helt egen grupp, är i många fall ett viktigt redskap. Följ alltid upp effekten efter utförd behandling.

Inte bara kemi

Förlita dig inte helt på kemiska produkter, utan jobba alltid med förebyggande åtgärder. I en ogrässtrategi kan det vara att ha en bra växt- följd, jobba med jordbearbetning, direktsådd, fördröjd sådd etc. Det gäller att hålla ogräs- trycket nere för att minska sannolikheten för att det finns resistenta individer av ogräs.

I en svampstrategi kan det vara att odla motståndskraftiga sorter, använda friskt utsäde, bruka ned skörderester samt hålla efter ogräs och spillplantor som kan bära på svampsmitta.

I en insektsstrategi är det viktigt att vara rädd om nyttoinsekterna (de naturliga fienderna) och bara bekämpa när det verkligen behövs.

Kända resistensfall

Vissa ogräs är mer benägna än andra att utveckla resistens. Särskilt renkavle bland gräsogräsen, vilket vi tydligt ser då det förekommer resistens mot de flesta aktiva substanser som har effekt på renkavle. Även åkerven och rajgräs har en hög resistensrisk. Bland örtogräsen är våtarv, baldersbrå, blåklint, vallmo, dån, pilört och svinmålla exempel på arter som är resistensbenägna. Många örtogräs är resistenta mot de så kallade lågdosmedlen i grupp 2, medan gräsogräsen oftast är resistenta mot ACCase-hämmarna i grupp 1.

Bland svamparna finns en utbredd resistens mot strobiluriner – de mest kända fallen är mjöldagg, vetets bladfläcksjuka (DTR), ramularia i korn, kornets bladfläcksjuka samt alternaria i potatis. Det finns nu även konstaterad resistens mot SDHI-medel hos både svartpricksjuka i vete och kornets bladfläckssjuka. Därför är det viktigt att alltid köra SDHI som en blandning med annan aktiv substans, t.ex. Ascra Xpro och Revystar XL innehåller flera aktiva substanser.

Bland insekterna är rapsbaggens utbredda resistens mot pyretroider den mest kända. Persikbladlusen i potatis, betor och oljeväxter är ett annat fall med resistens i världen och rapsjordloppan ligger i riskzonen.

Herbiciders verkningssätt

Växla eller blanda mellan preparat med olika verkningsmekanismer för att förebygga resistens.

Avsnitten om verkningssätt är uppdaterade den 31 januari 2025.

Fungiciders verkningssätt

Vid upprepad behandling är det viktigt att växla mellan de olika aktiva substanserna.

Insekticiders verkningssätt

Vid upprepad behandling är det viktigt att växla mellan de olika aktiva substanserna.

Jämförelse av innehåll i lågdosprodukter - sulfonylureor

Motsvarar av enskilda produkter

Produkter med samma aktiva substans (koncentrationer kan skilja)

Följande produkter är utbytbara, men beakta att dos och användningsvillkor kan skilja mellan produkterna.

Tillväxtreglerares verkningssätt

Läs på etiketten vilken gröda som respektive produkt är godkänd för.

Att tänka på vid tillväxtreglering i stråsäd

Tidig behandling, innan stråskjutning (<DC 30) gynnar rot-och stråbas, men har låg påverkan på strålängden. Behandling i stråskjutningen (DC 31-32) kortar den nedre delen av strået, vilket minskar risken för liggsäd. En sen behandling, i slutet av stråskjutningen och närmare axgång (DC 37-49), kortar och stärker den övre delen av strået, vilket minskar risken för axbrytning i framförallt korn. Val av produkt avgörs av tidpunkten för behandling. Stabilan 750 SL ska köras senast i DC 31 för effekt. Efter DC 31 körs en trinexapak-produkt, t.ex. Cuadro NT/Moddus. Sen behandling mot axbrott görs med Terpal/Cerone.

• God tillväxt krävs! Behandla aldrig stressad gröda påverkad av frost, torka eller värme

• Beakta temperaturkrav vid behandling och timmarna efter. Kraftiga skador på grödan kan förekomma vid temperaturer över 20-24 OC efter behandling.

• Blandbarheten varierar mellan olika produkter, se möjliga blandningspartners i digitala Odla (www.odla.lantmannenlantbruk.se/vaxtskydd/blandningstabell). - Generellt ska produkter innehållande trinexapak (Cuadro NT/Moddus m.fl.) inte blandas med gräsherbicider.

• Max 0,6 l Stabilan 750 SL i blandning med Broadway Star.

• Max 0,5 l Stabilan 750 SL/0,3 l Cuadro NT/Moddus M eller 0,2 l Moddus Start, senast i DC 30 i blandning med Avoxa.

• Vid doser över 0,6 l Stabilan 750 ska tillsatsmedel som vätmedel eller olja inte användas.

• Vid blandning med svampmedel bör dosen tillväxtreglering sänkas med 10–20 % eller hållas i det lägre dosintervallet.

Denna sida är uppdaterad: 2025-04-07